Ödets Ironi
Som sagt, aldrig vet man när ödets ironi ska bita tag i en igen. Idag var nämligen en sådan dag då allting gick som smort och muskler har jag nog fått en del med! ;) Men det hör väl till en flytt. Att lyfta möbler, som för övrigt borde burits ut av en hel arme! Putsat fönstren, dammsugit, varit på tippen och slängt överflöd, rengjort ugnen och mycket mer. Så skönt att allt är gjort nu! Hoppas på lite träningsvärk imorgon, haha.
Nu ska jag berätta innebörden av ovanstående rubrik. Det var nämligen så här, att jag la ut en annons på tradera för en vecka sedan på en orange soffa från 60-talet. Och idag hade jag inte fått den såld så tog med den till tippen där den fick säga hejdå och mos. Tror att vi slängde den runt 14.20 i eftermiddags ungefär. Kl. 14.31 fick jag två mejl – med två som var intresserade av just den soffan (hade fler annonser – där jag slängde antikviteterna!). Fick ett bud på 1000 kr, plus att hon som ville ha den skulle betala frakten upp till Uppsala. Helt sjukt, är inte det typiskt? Pappa och jag skrattade gott åt det i vilket fall. Jag hade gett 50 kr för soffan, så det hade varit ett riktigt kap för henne! ;) Attans med.
Nu blir det kvällsmat i en ekande lägenhet. Hoppas tankarna håller
sig inlåsta i huvudet och inte börjar studsa väggarna runt. Jobbigt,
ikväll ska jag sova helt ensam och själv i den här tomma lilla ettan…
Underligt egentligen.
God kväll!
