Idag är det en grå dag. Men vad gör väl det när solen skiner igenom det allra djupaste av mörker. Grått är trotts allt oxens favoritfärg så det är väl alltid något.
Har lust att hitta på någonting idag, har haft det hela morgonen men inte riktigt kunnat finurla ut vad. Ängslan och överskottsenergin sprudlar som en nyöppnad cola på sommaren. Mycket tjat om sommaren nu, men visst längtar man ordentligt efter att få klä sig lite lättare, ligga på stranden och mysa, bli brun, grilla på någon klippa ute i skärgården eller bara vara utomhus och strosa omkring. Allt är så underbart och enkelt.
Så vad ska jag göra nu? Klockan är snart ett (två nu eftersom telefonen ringde, haha) och här ligger jag och fumlar och funderar till ännu ett avsnitt av Downton Abbey. Grät som en gris igår till det eftersom (varning för spoiler!) en av döttrarna tragiskt nog gick hädan. Ganska förutsägbart men samtidigt inte. Det var dock på tiden att någonting tragiskt hände tycker jag. Har dock dragit den gråa stämningen och vädret lite längre, från Downton Abbey till mig i Solna. Ja ja! Nog blarrat om det.
Får unna mig själv en tur till stan kanske och inhandla någonting fint, men billigt, på loppis ska jag fynda. Och sedan därefter spendera kvällen med hemmalyx! En kväll i min ära tillsammans med en god middag, värmande långt bad, ljus, (ansiktsmask om man ska ta i ordentligt?), solning, rakning och allt annat som kan vara avsevärt för en kväll i flärd!
Bli inte allt för avundsjuk bara, det är så enkelt fixat för dig också. Tänd ett värmeljus, lås in dig på toaletten och starta duschen på högsta värmen.
Ångorna, ljudet, hettan och skenet får även den mest fantasilösa själen att sväva bort till ett vattenfall i Afrika..
Det är min oas i öknen.
Jag vet om att jag kanske inte är den bästa killen men ja gör så gott jag kan för att vara den bästa pojkvännen. Jag har mina dåliga dagar och stunder då jag känner mig nere eller förtvivlad och kan haka upp mig på småsaker. Jag har också mina gyllene dagar då jag skiner som starkast med mina glädjestrålar över dig och känner hur glädjen överrumplar oss båda. Det är oftast så eftersom det inte är svårt alls i din närhet.
Jag är solen som lyser och värmer dig på dagen, och du är månen som skimrar och visar mig vägen på natten.
Det är ingenting jag inte vill visa dig men det är så svårt att hålla visst inom mig.
Jag vill vara ärlig mot båda och öppna mig så gott jag kan genom att säga precis så som jag känner, även om det borde hållas inom ibland. Att försöka förklara någonting som inte är så ansträngande för någon, varken för eller emot. Som att göra en liten sak eller glömma en liten sak. Petitesser eller hur?
Men en sak som jag aldrig tröttnar på att säga,
liten som stor,
det är att jag älskar dig min kära mango.
