JoelSv

Jag är så tom, helt utan ord. Att något så litet kan göra så ont.

Det hade en mening men försvann lika snabbt på grund utav sveket.

Har försökt tvinga mig att sova, sova ut för att vara pigg imorgon när jag börjar på mitt nya jobb. Dock vill inte ögonen samma som mig, det går inte. Har inte sovit alls på grund utav oroligheten i kroppen. Nu sitter jag med blodsprängda och kliande ögon i sängen tillsammans med en hals som heter duga. Gårdagen borde inte ägt rum, det borde aldrig gått så långt. Idag skulle vara en bra dag.

Jag är så tom, helt utan ord.