Jag kallar dem för fiskare
Drömmen från inatt:
Jag och några vänner (vet inte vilka eftersom jag aldrig sett dem förut? Haha) skulle ta oss till en hemlig plats där vi var tvugna att simma genom en väldigt strömfylld bäck. Jag kan ärligt säga att det var lite läskigt eftersom vattnet är så mörkt och man aldrig vet vad som kan dölja sig under ytan...
Efter att vi simmat över bäcken så kom vi till en liten glänta med en liten strand, glittrande vatten och näst intill ett exotiskt växtliv. Fantastiskt. Här vände det till en dröm igen. Jag hoppade i vattnet och alla hade en grym tid. Efter ett tag så märkte jag att jag var ensam och mina vänner försvann borta vid skogsmynningen. Gick snabbt upp, tog mina saker och sprang efter...
Genom dungar och över stockar. Helt plötsligt befann vi oss vid havets kant på en milslång sandstrand av den ljusgrå sorten. Dem hade fortfarande inte märkt att jag förföljde dem.
Dem gick ut i vattnet och försvann, jag följde efter och hamnade helt plötsligt i en fiskestad. Inte en stad med fiskare utan där människor var fiskliknande. Allt var byggt som ett stort torg, med kullersten på husväggar, gator och golv. Höll mig utom räckhåll för att inte bli upptäckt och höll mig fast på en uppochnedvänd båt som mina vänner använde sig av för att ta sig runt i staden. En mardröm igen.
Vi stannade utanför en liten stenbyggnad och dem gick in. Dem talar om ett uppdrag de ska utföra och helt plötsligt sitter jag ensam i en stol mitt på golvet och blir utskälld. Vad var det jag inte visste? Eller fick veta? Jag ser "fiskare" gå förbi och tänker på hur de är klädda, hur de ser ut och om dem ser snälla ut. Tänkte till och med tanken (i drömmen) att "undrar om jag skulle kunna göra en första klädkollektion till dessa varelser?" Haha.
Efter en stund så blixtrar det till och jag befinner mig på en äldre mans cafe ute på en udde där han precis serverat sin sista kund. Jag är tredje person och ser till synes osynlig ut. Dem ransonerar ut mat och dryck så får ta tillvara på varje droppe som lämnas kvar.
Mannen sätter sig på besökarens plats och lyfter kaffekoppen, ser att det finns en slurk kvar och smakar på det. Det bränner smärtsamt i hela hans mun, hals och mage. Då tippar han koppen på bordet och kaffet rinner ut på hans fot, skon fräter. Han ropar in sin tama igelkott (som han tydligen hade) och häller resten på den. Igelkotten fräter ner till kullerstenen. Helt plötsligt är jag den andra personen som satt bredvid honom från cafeet.
En lucka i dörren öppnas, jag känner mig iakttagen och mannen sätter sig plötsligt rakt upp. Tungan formas liknandes en pilspets och hans ögon blir genast illröda. En läskig röst talar genom honom och vill att jag ska ta på mig en uppgift, kommer inte ihåg vad men att konsekvenserna kommer bli jobbiga om jag säger nej. Meddelandet avslutas och på något mystiskt sätt har "talaren" tagit över mannens kropp och får honom att dricka en hel kopp med kaffe till. Hans käke fräter sönder, magen lika så, han faller ner på marken och dörren öppnas.
En fiskare står där bakom och ser mig djupt in i ögonen. Det värsta madrömsmonstret du skulle kunna tänka dig... Jag vaknar.
Nu ligger jag här i sängen och uppdaterar bloggen helt skakig efter att ha återupplevt drömmen. Sjuk ju? Önskar jag hade ett ritblock så jag kunde måla av fiskaren. Kanske kan leta reda på ett senare...
På återseende.
